Att bo i en studentbostad


För att få en studentbostad måste man ställa sig i kö eller anmäla sitt intresse hos studentbostadsföretagen på respektive studieort. Varje företag har i regel ett eget system och egna regler för vad som gäller när de hyr ut bostäder*. På grund av skillnaderna finns det alltså ingen nationell sökfunktion för studentbostäder. Dock finns det ett antal generella regler som gäller i stort sett över hela landet.  

* I Malmö och Stockholm är flera studentbostadsaktörer anslutna till den kommunala bostadskön vilket innebär att samma köregler gäller för de anslutna företagen. Klicka för att läsa mer om Stockholms bostadskö respektive Malmös bostadskö.

 

Fler frågor

 

Vilka typer av studentbostäder finns det?

Det finns tre huvudtyper av studentbostäder i Sverige: korridorrum, studentettor och lägenheter.

  • Korridorrum är ett eget rum med badrum men delat kök och gemensamhetsrum med de andra personerna som bor i samma korridor. Även om det inte är så vanligt förekommer det att man även delar badrum med de andra som bor i korridoren. I korridorrummen får man bo en student per rum.
  • Studentetta är en liten lägenhet där man har badrum och kök, eller kokvrå, i lägenheten. Studentettorna är generellt mellan 20 och 30 kvadratmeter och är tänkta att vara bostad för en person, även om det är tillåtet att bo två.
  • Lägenheterna varierar i storlek från ett till fem rum och kök. I utformningen är det i regel inget som skiljer en studentlägenhet från en vanlig lägenhet, dock är de ofta gjorda med tanken att t.ex. två kompisar skall kunna dela på en lägenhet.

 

Vad krävs för att få flytta in i en studentbostad?

  • Man måste vara student för att få bo i studentbostad, vilket innebär att man skall vara antagen till en eftergymnasial studiemedelsberättigad utbildning för att få en bostad. Dock kan man på flera håll ställa sig i kö innan man börjar studera.
  • För att få bo kvar i bostaden måste hyresgästen i klara av ett antal poäng per termin. För att få reda på vilka poäng som gäller för dig, kontakta det lokala bostadsföretaget. 
  • Hos de flesta företag är doktorander och gästforskare välkomna att ansöka om studentbostad.

 

Vad gäller för internationella studenter?

  • Internationella studenter bör i första hand kontakta lärosätet för att höra sig för om de har bostäder att erbjuda. Lärosätena har i vissa fall ansvar för att tillhandahålla bostäder åt utbytesstudenter och free-movers, vilket innebär att de hyr ett antal bostäder från bostadsföretagen som de reserverar för internationella studenter.
  • Studenter från länder utanför Schengenområdet måste ha ett uppehållstillstånd innan de anländer till Sverige. I vissa fall måste man visa en kopia av uppehållstillståndet för att registrera sig hos ett studentbostadsföretag, medan det i andra fall inte behövs förrän man skall söka ett specifikt rum eller lägenhet.
  • Vissa företag kräver att man har ett antagningsbesked från lärosätet innan man kan registrera sig i lägenhetskön.

 

Hur ställer jag mig i kö för studentbostäder?

  • Det finns ingen kö som täcker hela landet, istället har varje företag en kö för sina egna bostäder.
  • Det är ofta svårt att hitta studentbostad vid terminsstarterna så var ute i så god tid som möjligt. Om du ännu inte vet vilken ort du kommer att studera på kan du i många fall ställa dig i kö på flera orter samtidigt. Ju längre kötid du har, desto lättare är det att få bostad.
  • På många orter finns flera olika företag som erbjuder studentbostäder, se till att kontakta så många av bostadsföretagen som möjligt. 
  • De flesta företag kräver att man förnyar sin ansökan då och då. Ett exempel är att företaget kräver att man loggar in på hemsidan minst en gång i halvåret. Förnyas inte ansökan kommer köpoäng och väntetid till slut gå förlorade.

 

Hur söker jag ett rum eller studentlägenhet?

  • Generellt sett är det upp till dig att hitta en bostad. Även om man har anmält sig till ett företags kö eller väntelista kommer man inte bli erbjuden en bostad. Vanligtvis listas lediga bostäder på företagens hemsida där man också anmäler sitt intresse för bostäderna. Antalet köpoäng eller längden på kötid avgör vem som får bostaden.
  • Vissa lärosäten och orter har bostadsgaranti till framförallt nyantagna studenter som inte tidigare bor på orten. Oftast är det dock fortfarande upp till en själv att söka bostaden. 
  • Man kan inte ta med sig kötid eller köpoäng från ett företag till ett annat om man flyttar till en annan ort eller ett annat företag.

 

Vad gäller när jag flyttar in och bor i en studentbostad?

  • Det är vanligt att man måste visa antagningsbesked från lärosätet när man blivit erbjuden en bostad.
  • I vissa fall måste man betala deposition när man flyttar in, detta varierar dock från företag till företag. 
  • De flesta företag erbjuder ett antal möblerade rum och lägenheter, men det gäller inte samtliga bostäder. 
  • Studentbostadsföretagen erbjuder vanligtvis inte service som städning eller tvättning av kläder, det är upp till hyresgästen att ta vara på såväl sig själv som på bostaden. Om du har frågor eller undrar över hur t.ex. tvättmaskinen fungerar, var inte rädd att fråga hyresvärden, eller varför inte dina nya grannar?
  • I regel är det inte tillåtet att föra oväsen som kan störa dina grannar (fester, borra i väggen, spela hög musik, etc.) efter klockan 22 på kvällen. Självklart är det tillåtet att t.ex. ha en fest, men tänk alltid på att respektera dina grannar.
  • Om du delar kök och andra gemensamhetsutrymmen med andra så ligger ansvaret för t.ex. städning på er tillsammans. I vissa korridorer finns städscheman eller liknande för att hålla korridoren så trevlig som möjligt. Om det finns städschema är det naturligtvis viktigt att du deltar, och om det inte finns kanske det är en bra idé att skapa ett? Det är alltså korridoren själv som ansvarar för städscheman och inte hyresvärden.